Kartläggning av eftisverksamheten i Svenskfinland 2020

Sydkusten har sedan millennieskiftet aktivt arbetat för att utveckla och stärka morgon- och eftermiddagsverksamheten och fritidsverksamhet i anslutning till skolan. Vi har tack vare det målinriktade arbetet fått ett omfattande helhetsansvar och en stark roll som expertorganisation inom eftermiddags- och klubbverksamheten i Svenskfinland.

Sydkusten publicerar i början av december en kartläggning och analys över morgon- och eftermiddagsverksamheten på svenska. I den här kartläggningen har vi fokuserat främst på personalen vid eftisarna. Frågorna gäller personalens arbetsförhållanden och behörighetsgrad och hur de ser på det egna jobbet och verksamheten i gruppen. Resultaten har jämförts med en motsvarande kartläggning som Sydkusten gjorde 2016. Vi har också tagit fram siffror på antalet barn som deltar, samt på kommunernas deltagaravgifter för verksamheten.

Många deltagare bland svenskspråkiga och i urbana miljöer

Morgon- och eftermiddagsverksamheten har idag en etablerad och viktig roll i vårt samhälle. Antalet barn som deltar i verksamheten har ökat för varje år.  I hela Finland deltar 60% av barnen i årskurs 1 och 32% av barnen i årskurs 2, i eftermiddagsverksamhet. Av de svenskspråkiga barnen deltar 78% av barnen i årskurs 1 och 61% av barnen i årskurs 2 i verksamheten. Det utgör tillsammans 69% av alla barn i årskurserna 1-2 i de svenskspråkiga skolorna.

Andelen barn som deltar i verksamheten varierar dock stort både mellan kommunerna och regionerna. Det finns idag ca 210 eftisar i Svenskfinland och kartläggningen visar att eftis är populärare i urbana miljöer än i glesbygden.

Olika upprätthållare och varierande behörighetsgrad

Majoriteten av de svenska eftisarna har i regel upprätthållits av tredje sektorn och församlingarna. Den senaste kartläggningen visar dock att andelen kommunala eftisar blivit större. Dryga hälften, 52% av de svenskspråkiga eftisarna är kommunala och andra hälften privata. De privata erhåller i allmänhet bidrag av eller har köpavtal med kommunen.

Personalens behörighetsgrad ligger på ungefär samma nivå som för fyra år sedan, 67% av eftisledarna är behöriga. Kartläggningen visar dock på skillnader i behörighetsgraden både mellan regionerna och mellan upprätthållarna. Behovet av och intresse för fortbildning har blivit betydligt större bland eftisledarna men det kan vara svårt för dem att delta i fortbildning.  Det saknas fortfarande systematik och struktur för hur fortbildningen sköts.

Arbetsförhållandena är inte de bästa

Eftisledarens jobb är ofta deltidsarbete trots att många gärna skulle jobba heltid för att få full lön. Arbetet präglas även av osäkerhetsfaktorer för den anställda. Enkäten visade bland annat att ca 40% av alla eftisledare har tidsbundna anställningar samt obetalda ledigheter under skolans lov. Arbetsförhållandena har förbättrats en aning under de senaste åren, men skillnaderna är marginella. Därtill anser ledarna att yrkets status och arbetes uppskattning borde stärkas.

Ökat samarbete efterlyses

Kartläggningen visar att det finns ett klart behov av att öka kontakten och samarbetet mellan eftis och skola. Samarbetet har enligt eftisledarna visserligen utvecklats och blivit bättre men många upplever att man inte alltid får uppskattning för jobbet av lärare och rektorer. Det har blivit vanligare att eftis fungerar i skolans utrymmen men stora variationer och skillnader i verksamhetsutrymmenas lämplighet och ändamålsenlighet finns.

Hela rapporten presenterades virtuellt fredagen den 4.12 kl. 10. 

Samtliga styrdokument finns här.

Rapporten kan också läsas här.

 

Mera information:
Monica Martens-Seppelin
utvecklingschef
Sydkustens landskapsförbund
mobil 050-3308234
monica.martens-seppelin@sydkusten.fi